Bättre idag :)

Nu är det bättre. Saker och ting har sjunkit in. Man försöker att se det ljusa i det hela. Försöker intala sig att det kanske inte är så farligt. Det är inte ett lätt jobb får jag säga. Det är många tankar som snurrar. Tar en dag i sänder och gör det bästa av situationen. Lite deppad framåt småkvällarna men go och glad på dagarna. Tur man har så go syster och underbara vänner som orkar lyssna på mina funderingar och tankar. Tack alla som finns för mej

Bjussar på en liten bild på mej själv. Lite sing star hemma hos systra min på självaste påskafton. Attans trevlig påsk om jag får säga min mening.
Idag så har vi varit hos Emmie och grattat henne. Hon fyller ju år imorron :) Stora tjejen. Dom bjöd på supergod mat och tårta. Emmie verkade bli glad för alla sina presenter.

Annars har det inte hänt så mycket mer. Man jobbar och står i. Försöker hinna med att träffa sina vänner lite (går inte så bra just nu). Planera för bröllopet. Jo en hel del är ju klart men det är alltid mer som ska fixas :)
Ha det gott igelkott.
kram Sanna

Ibland behöver man skriva av sig :(

Detta blir ett inlägg som inte är stans roligaste!! Men ibland så måste man få skriva av sig lite.
Mitt i all lycka och planering ang bröllopet så kommer det man absolut inte vill.
Obehagliga besked.
Usch det känns inte alls bra.
Som dom flesta vet så har jag varit inne på OP två gånger för livmoderhalsC. Jobbig period det där. Har varit på ständiga kontroller, par gånger per år, under 3 års tid. Kände mej verkligen frisk!!
Men säg den lycka som varar förevigt.
16/2 så var det dags för årets första kontroll. Första gången som jag var helt lugn inför detta. Skönt, för alla andra gånger så har jag varit dödsjuk och drömt mardrömmar en vecka innan. Och för inte tala om var jag har C innan jag får provsvaren!!!
Men som sagt denna gången kändes det bra, jag har inte varit "sjuk" inga mardrömmar. Har visserligen tyckt att provsvaren har dröjt. Visst har man tänkt att nu är det galet i och med det har dragit ut på tiden, samtidigt har man ju tänkt att det är säkert för att dom har mycket att göra.
Men idag så kom det!! Usch fy och fan säger jag bara. Tårarna började bubbla i ögonen och Marion förstod att det brevet var inget kul. Förklarade för henne och hon förstod att jag blev ledsen.
Känns som om världen bara rasade för mej. Jag har ju varit frisk i 3 år!! Varför ska det komma igen??? Jag vet att det alltid finns en risk om man har haft det innan. Men jag vill inte ha det!! Det vill nog ingen. Jag önskar inte ens min värsta fiende det jag går igenom psykiskt. Fy fan.....jag mår röv!!
Kommer definitivt propsa på att dom ska plocka bort hela j-vla kittet nu. jag behöver inte det. Jag vill inte ha det!! Vill inte att C ska komma igen. Vill ju bara vara frisk och kunna njuta av mina planeringar inför bröllopet. Just nu så njuter jag absolut inte ett dugg. Bara orolig för hur mycket det är nu....hur mycket mer har det blivit innan jag kommer att få en tid till lasarettet.
Hoppas att allt går snabbt!!

Det var mitt neggo-inlägg för denna månaden.
Nu ska jag gå och lägga mig och hoppas på att imorron är en bättre dag.
Nanna gott världen.
kram *Sanna